Praktiskt stöd och ekonomi för anhöriga

Närståendepenning

Närståendepenning är en ersättning från Försäkringskassan till dig som avstår från att arbeta för att stödja en närstående som är svårt sjuk. Det handlar enligt Försäkringskassan om att finnas till hands och vara nära, inte om att hjälpa vården. Den närstående kan vara en släkting, vän eller granne.

Med svårt sjuk menas att hälsotillståndet är livshotande. Försäkringskassan skriver att ett tillstånd som först på flera års sikt kan utvecklas till ett livshotande, inte ger rätt till närståendepenning. Om tillståndet räknas som livshotande i din närståendes fall bedöms utifrån ett läkarutlåtande, så fråga den sjukes läkare. Sajten kan inte avgöra det åt dig.

Du kan få ersättning i upp till 100 dagar om du är ensam om att stödja, och ni delar på dagarna om ni är flera. Dagarna behöver inte tas ut i följd, och du kan få ersättning för hel, trefjärdedels, halv eller en fjärdedels dag. Så här ansöker du:

1. Du behöver den närståendes samtycke.
2. Du behöver ett läkarutlåtande från den närståendes läkare som beskriver det livshotande hälsotillståndet.
3. Du ansöker hos Försäkringskassan inom tre månader från den första dagen du begär ersättning för.
4. Du väntar på beslut. Försäkringskassan handlägger de flesta ärenden inom 30 dagar, men det kan ta upp till 70.

Kommunens stöd till anhöriga

Enligt socialtjänstlagen ska socialnämnden erbjuda stöd till dem som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller som stödjer en närstående med funktionsnedsättning. Syftet är enligt Kunskapsguiden framför allt att minska din fysiska och psykiska belastning.

Stödet kan se olika ut mellan kommuner. Kunskapsguiden nämner bland annat samtal, att få prata enskilt eller i grupp, information om sjukdomen och möjlighet till avlösning. Kommunen måste informera sina invånare om att stödet finns, och när handläggare tar emot ansökningar om insatser ska de informera om stödet till anhöriga.

Många kommuner har anhörigkonsulenter eller anhörigsamordnare som utvecklar, informerar om och erbjuder stöd. Sök på kommunens webbplats efter "anhörigstöd" eller ring kommunens växel. Du behöver inte vara slutkörd för att höra av dig.

Avlösning och korttidsvistelse

Kunskapsguiden beskriver att stöd till dig kan vara att din närstående får insatser, till exempel hemtjänst, dagverksamhet, korttidsboende eller korttidsvistelse. Då kan du få vila, och ett bra stöd för många är just avlösning och något som bryter vardagsmönstret.

I hemmet kan avlösning betyda att någon annan är hos din närstående medan du är borta. Korttidsvistelse innebär att den sjuke bor en kortare tid på ett särskilt ställe. Vad som erbjuds och hur det beviljas bestäms av din kommun, så fråga anhörigkonsulenten eller en biståndshandläggare. Om att hjälpa utan att slita ut sig finns en egen sida.

Vem ansöker om vad

• Du ansöker om närståendepenning hos Försäkringskassan, med samtycke och läkarutlåtande.
• Insatser till den sjuke, som hemtjänst eller korttidsvistelse, tas emot av kommunens handläggare. Fråga kommunen hur ansökan går till.
• Stöd till dig, som samtal eller anhöriggrupp, hör du av dig till kommunens anhörigstöd om.
• Hjälpmedel och vård går via ALS-teamet. Enligt vårdförloppet ingår bland annat information, rådgivning, bedömning av hjälpmedelsbehov och psykosocialt stöd.
• Personlig assistans beskrivs på en egen sida.

Du behöver inte hålla reda på allt själv. ALS-teamets kurator kan hjälpa dig att se vad som är aktuellt just nu.

Hushållsekonomi när en inkomst faller bort

Om den som är sjuk eller du själv får minskad inkomst kan hushållets ekonomi förändras snabbt. Gå igenom vilka ersättningar och stöd som kan vara aktuella, och läs om rättigheter vid ALS. Ta upp frågan med kuratorn tidigt, det är ett vanligt ämne.

Alla kommuner måste enligt Konsumentverket erbjuda ekonomisk rådgivning till personer med skulder. Det är socialnämnden som ansvarar. Rådgivningen är kostnadsfri, omfattas av sekretess och anpassas efter din situation. Rådgivarna kan hjälpa dig att göra en budget, prioritera skulder och kontakta dem du är skyldig pengar. Konsumentverket noterar att vissa kommuner har väntetid, och att du under tiden behöver prioritera bland dina räkningar.

Arbetsgivaren och ledighet

Enligt lagen om ledighet för närståendevård har du rätt till hel ledighet under den tid du får hel närståendepenning, och till förkortad arbetstid, till en fjärdedel, hälften eller tre fjärdedelar, när du får motsvarande del av ersättningen. Du ska så snart som möjligt underrätta arbetsgivaren och om möjligt ange hur länge ledigheten planeras vara. Du kan avbryta ledigheten och gå tillbaka i samma omfattning som före.

Du får inte sägas upp enbart för att du tar ut ledighet enligt lagen. Du har också rätt att återgå till samma eller ett likvärdigt arbete. Om du begär flexibla arbetsformer, som distansarbete eller flexibel arbetstid, ska arbetsgivaren svara inom skälig tid och motivera ett avslag. Det gäller om den sjuke är till exempel din make, maka, förälder eller barn, eller bor i samma hushåll, och om du varit anställd minst sex månader.

Fem saker att ordna de första veckorna

1. Kontakta ALS-teamets kurator. Psykosocialt stöd ingår i teamets arbete, och kuratorn kan hjälpa dig att sortera.
2. Hör av dig till kommunens anhörigstöd. Fråga efter anhörigkonsulent eller anhörigsamordnare och vilket stöd som finns.
3. Fråga läkaren om närståendepenning. Be om ett läkarutlåtande om det är aktuellt och be din närstående om samtycke.
4. Berätta för arbetsgivaren. Meddela så snart som möjligt om du behöver ledighet.
5. Gör en enkel översikt av ekonomin. Vad kommer in, vad går ut. Behöver du hjälp finns kommunens budget- och skuldrådgivning.

Du behöver inte göra allt på en gång. Börja med det som känns mest bråttom.