Orsaker till ALS

Vad forskningen vet och inte vet

Det är fortfarande oklart varför vissa personer får ALS och andra inte. Socialstyrelsen skriver att orsaken är okänd hos de flesta, cirka 75 procent. Vårdförloppet för ALS beskriver sjukdomen som en kombination av genetiska faktorer och miljöfaktorer.

Det som är säkert belagt är att sjukdomsorsakande varianter, ibland kallade mutationer, i någon av ett fyrtiotal gener kan orsaka ALS. Sådana varianter har hittats hos ungefär en fjärdedel av alla med ALS. Någon miljöfaktor som ensam orsak har däremot inte kunnat identifieras.

Det betyder att du inte har orsakat sjukdomen genom något du gjort eller inte gjort. Forskningen har inte kunnat peka ut något sådant.

Sporadisk och familjär ALS

Läkare skiljer mellan två grupper. När fler än en person i en släkt har insjuknat inom tre generationer kallas det familjär ALS. I övriga fall används beteckningen sporadisk ALS. Vid sporadisk ALS är orsaken oftast okänd.

Gränsen är inte skarp. Ibland har en släkting haft en annan sjukdom som hör ihop med samma gener, till exempel frontotemporal demens, och då upptäcks släktskapet inte. Enligt Socialstyrelsen kan därför en person få diagnosen sporadisk ALS fast det finns en ärftlig orsak.

Ärftlighet

Cirka tio procent av alla med ALS uppger att en eller flera släktingar också har sjukdomen. Genvarianter som orsakar sjukdom har påvisats hos ungefär en fjärdedel av alla med ALS, alltså fler än de som känner till ALS i släkten.

Att ärva en genvariant är inte detsamma som att bli sjuk. Hos en del bärare bryter sjukdomen aldrig ut. Hur stor risken är beror på vilken variant det gäller och hur den nedärvs. Vid en dominant nedärvd variant anger Socialstyrelsen att sannolikheten är 50 procent för såväl söner som döttrar att få sjukdomen, men alla bärare blir inte sjuka.

Om du har sporadisk ALS är sannolikheten att dina barn får ALS låg, 2–3 procent enligt Socialstyrelsen.

De viktigaste generna

Fyra gener nämns oftast. Siffrorna nedan kommer från Socialstyrelsen och gäller förekomst i befolkningen, inte din egen risk.

• C9orf72. Den vanligaste kända orsaken. Genvarianten finns hos 8–12 procent av alla med ALS i Europa, och hos 14 procent i norra Sverige och Finland. Den kan även orsaka frontotemporal demens.
• SOD1. Den näst vanligaste i Sverige. Socialstyrelsen anger cirka 6 procent av alla med ALS i Sverige. EMA anger i stället ungefär 2 procent av alla med ALS, en global uppskattning som inte är direkt jämförbar. Förloppet varierar mellan olika SOD1-varianter. Mot SOD1 finns en riktad behandling, tofersen.
• FUS. Känd i tio familjer med ärftlig ALS i Sverige. Flera fall av sporadisk ALS med nyuppkomna varianter är kända.
• TARDBP. Sjukdomsorsakande varianter är sällsynta i Sverige.

Gentest och genetisk vägledning

Enligt vårdförloppet ska möjligheten till genetisk testning tas upp med alla senast tre månader efter diagnosbeskedet. Testet är frivilligt, och du kan välja att inte få svaret. Om du tackar ja undersöks minst C9orf72 och SOD1. Vid en känd ärftlighet kan testet göras redan under utredningen. Diagnosen ställs ändå utan att svaret behöver avvaktas.

Det kan vara bra att veta vilken genvariant du har. Det kan påverka vården och avgör om du kan delta i vissa läkemedelsstudier.

Nära anhöriga till någon med en känd variant i vissa gener (C9orf72, SOD1, FUS, TARDBP, OPTN, TBK1, NEK1 eller ALS2) kan erbjudas ett så kallat presymtomatiskt test. Det visar om de har ärvt varianten, men inte om eller när sjukdomen skulle bryta ut. Provet följs av samtal med en genetisk vägledare, även om svaret är negativt, och processen ska inte påskyndas.

Riskfaktorer som diskuteras

En riskfaktor är något som ökar sannolikheten för sjukdom hos en grupp. Det betyder inte att den orsakar sjukdom hos en enskild person. Nedan skiljer vi mellan det som är belagt och det som är hypotes.

Belagt samband (enligt Socialstyrelsen): stigande ålder, manligt kön, rökning, släktingar med ALS, frontotemporal demens och parkinsonism. Vårdförloppet kallar rökning för en sannolik riskfaktor och ålder och manligt kön för etablerade.

Möjligt men osäkert: vissa typer av tung fysisk aktivitet, tidigare kraftig påverkan på hjärnan som slag mot huvudet, elektriska stötar och hög exponering för formaldehyd. Vårdförloppet nämner också höga blodfetter samt bly och bekämpningsmedel som sannolika faktorer. Socialstyrelsen skriver att ingen miljöfaktor kunnat bekräftas som enskild orsak.

Lägre risk i studier: högt BMI, större intag av alkohol eller kaffe och diabetes typ 2 har samband med lägre risk att insjukna. Det är ett statistiskt samband och ingen anledning att ändra vanor. Forskningen försöker förstå varför sambandet finns.