Hoppa till innehållet
Diagnos

Jag har fått diagnosen ALS

I korthet

Du behöver inte bestämma något i natt, och inte de närmaste dagarna heller. Efter beskedet ska du erbjudas kontakt med vården inom en vecka, och du får ett ALS-team som följer dig och dina närstående. Den här sidan går igenom vad som händer härnäst, i den ordning det brukar komma.

De första dagarna: inget måste bestämmas nu

Det finns många sätt att reagera på ett besked om en allvarlig sjukdom. Det är vanligt att hamna i kris, och många behöver mycket tid för att prata om vad beskedet betyder. Reaktionerna ser olika ut från person till person.

Du behöver inte fatta några stora beslut de närmaste dagarna. Vårdförloppet sätter som mål att beslut om sondmatning, andningsstöd och hjärt-lungräddning tas inom tolv månader efter diagnos, i samråd med dig.

Vilka du träffar

Under hela sjukdomstiden får du stöd av ett ALS-team, som även stöttar dina närstående. I teamet ingår arbetsterapeut, dietist, fysioterapeut, kurator, logoped, läkare och en samordnande sjuksköterska. Om det inte finns något ALS-team där du bor får du en remiss till ett annat sjukhus som har ett, eller får motsvarande kompetens på annat sätt.

Vid beskedet ska du få kontaktuppgifter till sjuksköterskan i ALS-teamet. På många sjukhus finns också en kontaktsjuksköterska som kan hjälpa till med praktiska saker, och många vill träffa kuratorn i samband med beskedet. Läkaren i teamet träffar du förslagsvis var tredje månad, men tätheten anpassas efter hur sjukdomen utvecklas och vad du behöver.

De närmaste veckorna

Vårdförloppet beskriver vad vården ska erbjuda dig efter beskedet.

  • Inom en vecka: kontakt med neurolog eller sjuksköterska, per telefon, video eller på plats. Du kan ställa frågor och berätta hur du mår.
  • Inom fyra veckor: ett fysiskt återbesök hos läkare eller sjuksköterska.
  • Inom en månad: kontakt med arbetsterapeut och fysioterapeut.
  • Inom tre månader: ett samtal om genetisk testning, som är frivillig, och vid behov en screening av tänkande och beteende.

Du kan också få träffa logoped och dietist om du har problem med tal, sväljning eller vikt. Vilka kontakter som blir aktuella först beror på dina symtom. Mer om vad som väntar längre fram finns under Leva med ALS.

Praktiska saker som kan vänta, och sådant som inte kan det

Det mesta behöver inte avgöras de första dagarna. Det som är bra att ta upp tidigt är intyg. Vid beskedet ska vården erbjuda intyg för sjukpenning om du behöver det, och skriva intyg för tandvårdsstöd. Fråga efter dem om ingen nämner det. Hjälpmedel provas ut av ALS-teamet i takt med dina behov.

Frågor om ekonomi, bostadsanpassning och framtida hjälp kommer att behöva tas upp, men inte nödvändigtvis den första veckan. Teamets kurator hjälper till med praktiska frågor, och sidan om rättigheter samlar det som finns. Om tal, sväljning eller andning redan är påverkade bör du ta upp det vid första kontakten, eftersom stödåtgärder då kan sättas in direkt.

Att prata med närstående och barn

Det blir ofta lättare för andra att hjälpa till om du berättar hur det känns. Du bestämmer själv vem du berättar för, när och hur mycket. Ta gärna med en närstående till besöken, som kan hjälpa dig att minnas vad som sagts. Närstående kan själva få stödjande samtal av kontaktsjuksköterskan eller kuratorn i ALS-teamet.

När en förälder är allvarligt sjuk behöver barn information som är anpassad efter deras ålder. Hur du kan göra beskrivs på sidan Barn och unga. Har du frågor om hur du pratar med andra närstående finns tips under Prata om det svåra.

Var du får stöd

Första stället är ALS-teamet. De ska erbjuda psykosocialt och existentiellt stöd till både dig och dina närstående, och du ska få telefonnummer till teamet. Närstående kan också vända sig till sin vårdcentral.

Neuroförbundet har en intressegrupp för ALS. Förbundet kan ge råd och stöd i en ny livssituation genom personer som själva lever med sjukdomen, så kallade diagnosstödjare. Närstående kan också få information om bland annat närståendepenning. Mer finns på sidan För dig som är anhörig.

Vad du kan göra nu

  • Skriv upp dina frågor till nästa kontakt. Ingen fråga är för liten.
  • Fråga efter telefonnummer till ALS-teamet om du inte redan fått det.
  • Berätta för en person du litar på hur du mår, även om det bara är några ord.
  • Vila, ät och sov så gott det går. Resten kan vänta till du har träffat teamet.
  • Fråga om intyg för sjukpenning och tandvårdsstöd om det är aktuellt.

Vanliga frågor

Måste jag bestämma något direkt?

Nej. Beslut om till exempel sondmatning, andningsstöd och hjärt-lungräddning tas i samråd med dig och ligger enligt vårdförloppet inom tolv månader efter diagnos.

Läs mer under De första dagarna

Vem ringer jag om jag har frågor?

Du ska få kontaktuppgifter till en sjuksköterska i ALS-teamet i samband med beskedet. Du ska också erbjudas kontakt inom en vecka.

Läs mer under Vilka du träffar

Hur berättar jag för barnen?

Barn behöver information som är anpassad efter deras ålder när en förälder är allvarligt sjuk. ALS-teamets kurator kan hjälpa dig att hitta orden.

Läs mer under Prata med närstående

Kan jag få en second opinion?

Ja, vid en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom kan du få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare.

Läs mer om hur diagnosen ställs

Läs vidare

Fortsätt läsa

Källor

  1. Vårdförlopp ALS1177 för vårdpersonal, nationellt system för kunskapsstyrning. Hämtad 29 oktober 2026.
  2. ALS – amyotrofisk lateralskleros1177 Vårdguiden. Hämtad 29 oktober 2026.
  3. Amyotrofisk lateralskleros (ALS)Socialstyrelsen, kunskapsdatabas om sällsynta hälsotillstånd. Hämtad 29 oktober 2026.
Om den här texten
Så arbetar vi